Hej mitt namn är Meliz Johansson och jag är 14 år.
Vet du hur det känns att tro att alla omkring en själv är bättre?
Vet du hur det känns att inte vara behövlig någonstans?
Vi skulle bli uppdelade två och två för att genomföra några problemlösningar. Själv kan jag arbeta med vem som helst. Vi satt oss ned i skolbänkarna och redan efter några skol-långsamma sekunder fick jag höra massa negativa kommentarer om hur dålig jag är och varför just han blev indelad med ett fbarn?
Medan jag tryckte in tårarna i tystnad tänkte jag för mig själv ‘’jag är van’’
Vet du hur det känns att tro att alla omkring en själv är bättre?
Vet du hur det känns att inte vara behövlig någonstans?
Att alltid få höra hur dålig man är bildar tillslut som en ond cirkel runt omkring en själv. Man slutar att tro på sig själv, lämnar aldrig denna cirkel. Rädd att göra eller säga något fel.
När detta sker vill jag helst bara ställa mig upp och säga med en hård röst hur extremt krossad och förbannad jag blir men istället håller jag min mun stängd och på något vis respekterar det jag får. Efter all skit man får börjar man tro på alla ord de slänger över en. Börjar tycka dåligt om sig själv och till sist ger man upp och inte ger en enda sak någon chans längre. Det gjorde jag. I veckor har jag intalat mig själv att jag inte kan skriva överhuvudtaget.
Men det KAN jag och känner att jag måste det. För er.
Att se andra bli behandlade på samma sett gör i princip lika ont. Jag vet att hen som blivit utsatt idag inte kommer gå hem med ett leende på läpparna. Jag vet att hen hade dåliga tankar om sig själv idag. Och jag vet hur jävla ont det gör, smärtan drar och sliter sönder en inombords. Tårarna står i en otrolig lång kö för att få åka rutschkana ner för din kind.
Vet du hur det känns att tro att alla omkring en själv är bättre?
Vet du hur det känns att inte vara behövlig någonstans?
För det vet jag!
Kanske har just DU varit den som kommenterat mig vid något tillfälle. Nu vet du ungefär hur det känns. Kanske har just DU blivit kommenterad någon gång, jag vet att du klarar det.
Och kanske att vi alla borde fundera lite extra mycket på vad man säger till varandra. För det här är inte okej!
Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar